Men är det måndag nu IGEN? Det känns ju som att det var igår jag skrev den senaste måndagslistan.

Vad fort livet rullar. En vacker dag står man där och ser slutet och förhoppningsvis så kan man titta tillbaka och känna att ”det där gjorde jag bra”. Det är målet i alla fall.

Det som jag känner att jag skulle ångra mest just nu är att inte ha tagit tillräckligt många risker, misslyckats ofta nog, inte ha gjort tillräckligt många misstag och att jag inte tog hand om min hälsa tillräckligt väl. Givetvis står tid med Ace allra högst på listan. Men just nu känner jag att jag har en bra balans som Mamma, så förhoppningsvis så känner jag likadant då.

De andra grejerna måste jag jobba på.

Hälsan är på G, jag mår mycket bättre i magen nu sedan jag bestämde mig för att ta livet lite mindre allvarligt över jul. Nu jobbar jag för mig, inte för andra. Jag går hellre på en casting mindre och skrivet ett par inlägg färre än att känna konstant press och stress. Vissa veckor blir det 9 inlägg på bloggen (+ 5 på engelska), andra blir det 6 (+3 på engelska). Och det är helt ok, för jag satsar på kvalitet och att det ska vara hållbart nu.

Här är min veckas dröm, vision, lärdom och affirmation:

Veckans mantra – ”Behöver jag det här i mitt liv?” – Jag har satt igång en livsförändrande process och har verkligen insett att jag måste ha/göra/skapa mindre men bättre. Så jag analyserar precis allting för att se om det passar in i mitt nya kapitel i livet eller om det är dags att släppa. Jag vill ha kvar kärnan av det bästa när jag är klar. Så att jag kan hinna med det viktigaste och släppa fluffet runtomkring.

Veckans affirmation – ”Min superkraft är positivitet”. Jag har verkligen insett på senaste vilken tur jag har som är så positiv i grunden. Det har alltid kommit naturligt för mig och jag måste ofta förmå mig själv att vara kritisk istället för tvärtom. Det är en superkraft eftersom att det gör mig lycklig. Dock gör det även att jag inte alltid ser när något inte är bra för mig, så det är en liten nackdel som jag jobbar på. För mig är positivt tänkande nyckeln i livet.

Veckans mål – Att överleva till Garth kommer hem och sedan få sova ut haha. Ace är i utvecklingsfas 10 och varenda en av faserna har medfört sömnproblem. I natt vaknade han varje timma och låg och ropade ”Mamma, Mamma, Olive, Olive”. Väldigt gulligt, men nu fungerar jag på höga doser koffein. Jag tänker att det är en kort tid i livet som snabbt kommer att gå över. Nästan så att man blir lite nostalgisk redan nu.

Veckans dröm – Ett lyckligt liv. Det är i slutändan en dröm som vi alla har eller hur? Det svåra är att inse exakt vad det är som ger oss lycka. Kan man köpa det med pengar? Är det kopplat till kärlek? Kreativitet? Nöjen? Upplevelser? Utnyttjad potential? Sinnesfrid? Det är väldigt individuellt vad som gör just oss lyckliga och jag drömmer om att hitta min perfekta formula. Fram till dess jobbar jag på att bli lite lyckligare för varje dag.

Veckans vision – ”Väskorna är packade, 2 barns förväntansfulla ansikten, en resa och några timmar senare är vi i vårt andra hem.” Någonstans varmt, där vi spenderar minst 2-3 månader om året (beroende på skola). Istället för att åka på massor med olika resor får vi en till ”normal vardag” någon helt annanstans. Det blir nästan som att ha två olika liv. Så spännade och lärorikt!

Veckans fokus – Framtiden. Jag och Garth ska träffa en ekonomisk rådgivare som vi är intresserade av att anlita. Vi är ganska bra på att planera och investera. Men vi har insett att vi inte har någonting att förlora på att ta in hjälp med den biten. Jag är intresserad av att lära mig mer om att investera i aktier här i UK. I Sverige har vi så många bra tjänster, men jag tycker att det är klurigare här. Vi ska även se hur vi bäst ska kunna fortsätta investera i fastigheter. Vi trivs bra i den branchen och det är trots Brexit och allt annat en bra långsiktig investering här i London.

Veckans händelse – Hände i dag. Jag fick en re-call till den reklamfilmen jag gick på casting för. Nu är det med en casting director som jag har träffat nästan två gånger i veckan i 14 år och hittills aldrig har bokat ett jobb för. Så jag tror att chansen att jag får jobbet är mindre än minimal. Men det är kul att få en call-back och man får vara glad för det lilla i det här fallet. Jag är fortfarande lite ringrostig efter att ha varit borta från modellandet/skådespelandet efter att jag fick Ace. Så det är kul att komma in i det hela igen.

Lärdom från förra veckan – Jag känner i hela kroppen att jag är på rätt väg mot en Tess 3.0. Version 2.0 var när jag flyttade till London för 14 år sedan och nu är det dags för nästa kapitel. Jag vet vem jag är, nu gäller det att ta reda på vad det är jag egentligen vill. Det är spännande när man verkligen börjar gräva djupt i sig själv. Ibland hittar man överraskande saker.

Veckans vardagslyx – På Torsdag ska jag boka in en massage hemma efter att Ace har gått och lagt sig. Personligen tycker jag att en massage ska kännas, så jag kör alltid på sport-massage. Jag vill nästan ha lite träningsvärk efter för att känna att det har gjort skillnad.

Veckans Inspiration – ”Charmen med tarmen” . Jag skrev om den i ett tidigare inlägg, men den här boken tåls att nämnas igen. Jag har bytt Aces probiotika från en med två bakterier till en med fem och funderar på att införskaffa ännu en med hela sju bakteriefamiljer. Jag har även hittat en bra till mig och Garth. Jag tycker att den här boken förklarar vår hälsa och hur magen och tarmarna fungerar på ett så bra och vettigt sätt. För mig som har magproblem är det extra intressant att se om jag kan göra skillnad med tillskott och rätt mat istället för fler tabletter.

Ok, din tur. Vad är din dröm, vision, lärdom och affirmation den här veckan?

Ett av mina mål 2019 är att ha färre kläder i garderoben, men att jag ska tycka desto mer om dem.

Jag har siktat på kvalitet över kvantitet när det kommer till kläder länge nu. Men har aldrig riktigt fått ändan ur att göra en storrensning. Nu är det dags, jag är redo att släppa taget. I Februari åker alla plagg som jag inte älskar, inga undantag. Jag ska äntligen göra plats för min drömgarderob.

Och efter det har jag gett mig själv en liten utmaning under resten av året.

Mitt problem har varit att jag har velat ha någonting, har känt att det var för dyrt och har köpt 3 kompromisser istället. I slutändan har jag spederat lika mycket pengar, men på saker som inte är perfekta. Så himla onödigt!

Så för att motverka slit-och-släng så får jag bara köpa ett plagg i månaden under 2019*. 

På så sätt måste jag tänka till, planera och vara helt säker på att jag verkligen vill ha någonting innan jag slår till. Då försvinner alla möjliga bara-för-att, impuls och okynnesköp. Helst vill jag redan ha planerat vad månadens köp ska bli innan den 1a och så blir det något som jag absolut vill ha istället för en kompromiss.

Jag har inte satt någon specifik budget, men har ett hum om ungefär hur mycket jag brukar lägga på kläder per månad, så länge det hamnar runt samma summa eller under så känns det bra. Sen kan jag ju ”spara” en månad eller två om jag vill köpa något extra fancy.

*Undantaget till regeln är saker som strumpor och annat som jag måste köpa för att jag behöver det och inte för att jag egentligen vill. Det vore lite trist att ”slösa” en månad på nya spanx känner jag. 

Jag började faktiskt så smått i Januari. Det blev visserligen två plagg, men jag kom på idén direkt efter att jag hade köpt det första. Ett var ett rea-kap från Asos för 500 kr och det andra, som är plagget som jag kommer att räkna, var även det ett rabatterat köp, fast från Filippa K.

Jag har tittat på den här klänningen länge och bestämde mig för att prova den när vi var hemma under nyår. Färgen är perfekt gråblå och jag älskar ärmarna och hur den faller. Sen att den nu låg på 40% mindre gjorde det hela till en lätt affär.

Det här är faktiskt ett väldigt bra exempel på den typen av plagg som jag vill investera i. Tidlöst, klassiskt, bra märke, bra kvalité, mina färger, väldigt användbar och som jag har spanat på ett tag och därför vet att jag verkligen tycker om och kommer att använda. En bra start på mitt ett plagg i månaden mål.

Jag har redan haft på mig den på Laras babyshower i helgen och när jag åt frukost med Kicki och Linnéa på Ivy Chelsea Garden häromdagen.

Den kostar numera 1950 kr och ni kan hitta den här. (annonslänk)

Någon annan som är sugen på att hoppa på min utmaning med ett plagg i månaden? Jag tänkte att jag kan visa er vad jag har köpt och ni kan visa mig vad ni har valt? Vad tror ni om det?

Foto – Ida Zander

Det var ett tag sedan jag gjorde en ”Ace just nu” och mycket har hänt sedan dess vill jag lova.

Jag kan knappt fatta att han redan är 15 månader (snart 16!). Han växer som ogräs och har redan byxor för 2-åringar, eftersom att han har så långa ben.

Den här tiden är så himla rolig, för han lär sig ett nytt ord ungefär varannan dag. Han säger;

Mamma
Dadda (pappa)
Tack tack
Blomma
Ost
Ägg
Ball
This
Den
Ace
Olive
Tree
Up
Bottle
Eye
Nose
Ear
Nam nam
Baba (Baby)
Bye bye
Oh dear
Oh oh
No
Fy
Tittut
Duck
Cow
Dog
+ massor med olika djurläten.

Ganska mycket ändå tycker jag ( jag har säkert glömt några ord med). Men det kanske är vanligt? Jag har inte direkt något att jämföra med.

Sedan kan han pussa (så mysigt!), kasta slängkyssar, vinka, klappa i händerna, gnugga näsa, high 5, peka, säga ”Oh dear” och ta sig för huvudet, vissla (han formar munnen rätt och så låter han med rösten), han firar med ett stort ”yay” när han lyckas få upp mat på gaffeln, blåser på varm mat, ugnen och ljus, fejkskrattar, fejkhostar, fejknyser och viftar på fingret åt saker han inte får röra.

Han går hur bra som helst, börjar försöka springa (men typ snabbgår som de som motionerar med stavar ungefär), klättrar på allt och är tillräckligt stadig för att jag inte ska behöva oroa mig så mycket längre.

Han är världens charmigaste och har kommit på att man kan skoja med folk. Han gillar att gömma saker och sedan ”hitta” dem. Numera tar han inte bara ut saker ur lådor och skåp, han ställer även tillbaka dem när han är klar. Ibland organiserar han om och jag hittar honungen i sminklådan och läppstiftet i frysen. Men det gör inget.

Han är fortfarande helt tokig i att städa och älskar att hjälpa till med saker som att plocka ur mat ur påsar, lägga frukt i skålen, tömma diskmaskinen och diska för hand. I julklapp fick han ett helt set med en mini-mopp, sopborste, liten borste och till och med en dammvippa. Det är i princip det han leker med här hemma, och sin baby-dyson såklart.

Men allra helst vill han krama på Olive. Gärna typ planka på henne, vilket han får om hon är trött och inte orkar leka eller gå undan. Hon får väldigt många pussar och de spenderar minst en timma varje dag med att jaga varandra, kasta boll eller brottas. Om Ace äter skorpa så får Olive varannan tugga. Jag har gett upp att försöka hålla någon form av bakterie-koll. De  där två har i princip samma saliv nuförtiden.

I övrigt är Ace faktiskt ganska så lugn och väldigt snäll. Han gråter extremt sällan utan klagar mer om han är lite missnöjd. Inte ens när han slår sig blir det mer än något litet pip. Jag blir nästan lite orolig att han inte känner lika mycket smärta som man ska göra?

Han sover oftast 7-7 och tar en 2 h lång tupplur på dagen. Men just nu är han i utvecklingsfas 10 och i dag gick vi upp 05.30… sen sov han 20 minuter på dagen. Så det är med halvstängda ögon som jag skriver det här inlägget nu.

Visst ja, jag har köpt en potta nu med. Så fort den kommer ska vi väldigt långsamt börja öva på att sitta på den så fort vi få chansen. Jag tänkte att jag hellre börjar tidigt och låter det ta lång tid än tvärtom. Någon som har några bra pott-tips kanske?

Varenda gång Olive bajsar eller kissar i trädgården så står vi och tittar och säger ”kissss” eller ”prutt prutt”. Så att han ska fatta konceptet så att säga. 

Jag skulle kunna fylla 10 ”Ace just nu” inlägg känner jag. Det är så mycket nytt som händer hela tiden.

Men det viktigaste jag vill säga är att han är det bästa som någonsin har hänt mig. Jag förstår inte hur han kunde bli så perfekt och fin. Kärleken är så mycket djupare och totalt villkorslös. Jag vet att jag skulle ge och göra allt för att han ska vara frisk och lycklig. Jag känner inte att jag kan önska mig något större och bättre än det.

Någon annan med en liten på runt 15 månader?

Foto – Ida Zander. Min natt t-shirt kommer från Tommy Hilfiger.  (annonslänk)

Om jag hade gift mig nu i år så hade jag antagligen inte köpt en klassisk bröllopsklänning. Istället hade jag tittat på mer alternativa bröllopsklänningar.

Jag älskar min klänning, det är inte det, men jag känner att det skaver lite att jag betalade så himla mycket pengar för något som jag i princip bara använde en enda dag.

Jag har en känsla av att det kommer att bli bättre den dagen jag får plocka upp klänningen ur lådan och sätta den på en skyltdocka i mitten av min walk-in-closet (det är min grand plan). Då blir den som en del av inredningen och jag kan njuta av att titta på den och minnas varje dag.

Men oavsett så hade jag antagligen satsat på någonting lite mer alternativt om jag hade gift mig nu. Jag är en annan person i dag och vågar nog lite mer i allmänhet.

För vem säger att ens bröllopsklänning måste komma från ett bröllopsmärke?

Det kan lika gärna vara en vacker aftonklänning från en designer. Och vem säger att den måste vara lång? Det finna massor med vackra kortare klänningar där ute att välja på. Den behöver ju inte heller vara vit om man inte vill det. Jag hade kanske satsat på ett mönster eller något med fina detaljer som sticker ut lite.

Att man får klänningen omsydd att passa ens kropp perfekt kan man ju göra själv med en skräddare. Det blir oftare ändå mer prisvärt i längden.

Så fort ordet ”bröllop” kommer framför ett annat ord så multipliceras priset flera gånger om. Ett tips är att faktiskt inte nämna att det är ett bröllop när ni tittar på blommor, catering och liknande (om det går) utan säg istället ”fest” fram till att ni har fått prisförslag.

I kollaget över hittar ni två kategorier av alternativa bröllopsklänningar som skulle funka från till allt från en klassisk, 90s, boho eller vintage-brud. I ena kategorin hittar ni klänningar som kostar under 10 000 kr och i den andra de som kostar mer. Mina favoriter ä no 2, 4, 6 och 9.

Under 10 000 kr – 1. Self Portrait,2.  Temperly London*, 3. Halston Heritage, 4.  Philosophy di Lorenzo Serafini, 5. Georgia Alice (annonslänkar)

Över 10 000 kr – 6. Oscar de la Renta, 7. Michael lo Sordo, 8. Galvan, 9. Galvan, 10. Giambattista Valli (annonslänkar)

Skor – Jimmy Choo, Sophia Webster (annonslänkar)

*Den här klänningen hamnade tyvärr av misstag i fel kategori, den kostar ungefär över 15 000 kr. 

Jag är förresten så galet nöjd att jag köpte skor som jag kunde använda igen. Mina Jimmy Choos är storfavoriter i garderoben och jag bär dem fortfarande hela tiden. De är sååå bekväma! Så även det är ett jättetips från mig. Skippa de ”klassiska” skorna och välj istället något som du vet kommer att bli använt.

Det är kul hur våren förr betydde studentklänningar och nu istället letar vi inspiration till bröllopsklänningar. Vi har vuxit upp!

Van Cleef & Arpels ”Sweet Alhambra”

Ni kanska minns den här listan jag gjorde förra året? Det är en drömlista av plagg jag vill ha i min garderob innan jag dör. 

Med på listan fanns ett halsband från Van Cleef & Arpels ”Sweet Alhambra” kollektion. Det är deras klassiska fyrklöver som finns i olika fäger på guldet och med olika baser.

Garth var ganska hemlighetsfull med min julklapp i år och det var mycket smusslande. Han ville inte ha några önskningar och jag var lite nyfiken på vad han hade hittat på. Hur överlycklig tror ni inte att jag blev när han tog mig åt sidan på julafton för att ge mig en present och mitt drömhalsband låg i paketet?

Vitt guld på en bas av mother-of-pearl. Precis den kombinationen jag har drömt om. Så otroligt vacker!

Det var inte bara en julklapp från Garth och Ace utan även en bröllopsdagspresent. De är ganska dyra de här halsbanden, så det var en perfekt multi-present. Men jag måste ändå få säga att jag känner mig ganska så bortskämd. Jag har hintat en del, men tänkte kanske mer som push-present efter nästa barn, 10-årig bröllopspresent eller liknande (man får börja hinta i tid). Så att jag fick den redan nu är jag extra tacksam över.

Det här är mitt nya ”varje-dag” halsband som alltid ska sitta runt min hals. Jag har saknat just ett sådant, då jag verkligen är en person som har favorit och signatursmycken och sällan byter.

Van Cleef & Arpels ”Sweet Alhambra”

Garth berättade att han hade gått till deras flagship butik på Place de Vendome i Paris. Jag tror att han tycker att själva köpmomentet är extra kul när det är en så otroligt fin butik.

Jag hade egentligen önskat mig ett halsband som var second-hand. Men han ville att jag skulle ha ett som var helt och hållet mitt eget som jag kan skapa minnen runt och sedan ge vidare till en dotter eller ett barnbarn i framtiden. Det är fint tänkt tycker jag.

För att klargöra så får jag absolut inte så här fina presenter varje jul, jag var helt enkelt extra ”snäll” just i år. Eller så var det Garth som var extra snäll, det är en definitionsfråga.

Jag tycker personligen att det är mycket roligare att få något så pass klassiskt, tidlöst och användbart än en väska eller liknande som ligger i samma prisklass.

Men visst är det helt underbart fint? Vissa saker blir man glad bara av att titta på.

 Hej Måndag, hur mår ni raringar?

Jag har haft en riktig tankevecka och grubblarhelg. Som jag skrev om i går har mina prioriteringar ändrats på senaste och jag försöker gå på djupet och komma på vad jag egentligen vill ha ut av livet.

Jag känner att jag har gjort så himla mycket redan. Allt det glassiga och glammiga känns ”been there, done that, got the Gucci t-shirt”. Jag har flygit privatjet, bott i galna slott, mansions och på coola hotell. Druckit massor med champagne, dejtat kändisar, följt trender, festat, gått på events och galor, jetsettat och levt hela Instagram-livsstilen. Det var kul ett tag, men jag vet inte om jag gjorde det för min egen skull eller för någon annan.

För är det där jag trivs bäst? Mår bäst? Gör bäst ifrån mig? Antagligen inte… så nu måste jag komma på var jag vill, bör och tänker vara och göra i nästa kapitel av livet. Förändringen börjar nu.

Är det här det som kallas för att ”mogna?”

Här är min veckas vision, dröm, lärdom och affirmation:

Veckans mantra – ”Känns det inte bra så är det inte bra”. Just nu går jag runt och känner, känner och känner. Hur känns den här situationen i magen, vad vill jag behålla i livet och vad ska jag rensa ut? Jag vill köra Marie Kondo på hela livet och bara behålla det som ”spark joy”. Nyckeln här är magkänsla och jag har bestämt mig för att bli riktigt bra på att lära mig att lyssna mer på min intuition.

Veckans affirmation – ” Jag kan bli och göra precis vad jag vill”. Det finns inga ramar förutom mina egna. Inga måsten utom de som är viktiga för mig och ingen press förutom den jag sätter på mig själv.

Veckans mål – Mitt mål den här veckan är att ta mig tiden att tänka och planera. Garth åker och jobbar i Amsterdam i en vecka på Torsdag, så då blir det bara jag och Ace att tänka på. Då kan jag viga tankarna till att planera, fundera och organisera i livet. Jag känner att jag behöver göra en plan och sätta upp fler delmål för att komma dit jag vill i framtiden.

Veckans dröm – Just nu känner jag ett enormt sug till naturen. Jag drömmer om en riktig äventyrsresa med Garth och Ace. Kanske till Sydamerika? Jag vill klättra i berg och uppleva djungeln. Nu får vi vänta lite till Ace är gammal nog att kunna följa med på en sån resa, men det är helt ok.

Veckans vision – Jag tassar upp på morgonen, tänder en brasa, gör en kopp kaffe och sätter mig och läser en bok innan resten av familjen vaknar. Efter en lång frukost tar vi alla på oss ordentligt med kläder och beger oss ut på en promenad med Olive. Vi behöver bara gå utanför dörren för att hamna rakt in i naturen och både Ace och Olive springer i cirklar och leker medan jag och Garth promenerar. Drömmen om ett hus som inte ligger mitt i stan…

Veckans fokus – Den här veckan ska jag skapa en ny rutin som innehåller mer mindfulness, mindre stress, mer kvalitetstid med mig själv, Garth och Ace. Mindre måsten och mer skratt. Jag byter tv mot böcker och sena kvällar mot tidiga mornar (jag har inget val med en liten en som vill upp haha).

Veckans händelse – På torsdag har jag en casting. Det är för ett märke jag gillar och skulle tycka var kul att jobba för. Jag har tackat nej till många castingar på senaste, mycket på grund av att jag inte har känt att jag kan stå för produkten (eller klienten…vissa briefs är helt galna)*. Förr kände jag pressen att gå på nästan allt. Men nu räcker det. Modellandet ska ligga på samma nivå som bloggen. Om jag gillar märket så visst, känner jag inte att märket eller produkten rimmar bra med vem jag är, då skippar jag det hellre. Pengar är inte allt.

*Jag fick en casting skickad för ett tag sedan då de letade efter ”naturliga tjejer” men i briefen stod det ”får absolut inte ha leverfläckar, ärr, dålig hud, bristningar eller andra hudfel”. Naturligt eller hur?

Lärdom från förra veckan – Jag börjar verkligen lära mig att inte ta allting så himla allvarligt hela tiden. Livet ska vara kul, så då kan man inte lyssna allt för mycket på andra utan bara göra det som känns rätt. Varje gång jag går emot en nej-sägare eller kritiker som tycker att jag gör fel, när jag tycker att jag gör rätt. Så växer jag som person. Det är både frigörande och stärkande att säga ”tack för din åsikt, jag har den i åtanke, men nu gör jag såhär”.

En till lärdom är att det är dumt att glömma en halväten tampong i en ficka (Ace hade tuggat på en så att plasten gick sönder) och sedan lägga plagget i tvättmaskin. = Vitt fluff ÖVERALLT! Det gör jag inte om igen…

Veckans vardagslyx – Jag ska försöka komma i säng vid 10.00 efter att Garth åker på Torsdag. Han tar oftast morgonpasset med Ace (jag tar natten) så jag måste lägga mig i tid för att orka med dagen. Sedan tänker jag passa på att läsa i 30 minuter innan jag släckar lampan. En liten 30-minuter digital-detox.

Veckans Inspiration – Den här veckan blir jag inspirerad av min egen #MINDFLUENCING kampanj på Instagram. Om det är någonstans vi behöver mindfulness så är det just på social media. Så har du inte kikat in kampanjen ännu, så tycker jag att du ska göra det nu.

Ok, din tur. Vad är din vision, dröm, lärdom och affirmation den här veckan?

Något väldigt konstigt har hänt mig i år. Jag har helt plötsligt ändrat livsfokus från nästan ingenstans.

Jag har alltid varit väldigt karriärsfokuserad. Antagligen för att det var karriären som tog mig ställen när jag var yngre.

Jag hade aldrig några pengar när jag var tonåring och kände mig väldigt ”fast” i min situation. Men så fort modellandet kom igång ordentligt och jag kunde flytta utomlands, så var det min räddning. Min karriär var min frihet och jag älskade att kunna välja själv precis vad jag ville göra, bo och ha.

Det har sedan hängt med mig i livet. Jobbet har alltid varit det absolut viktigaste för mig, jag ville inte kunna förlora friheten att alltid kunna välja själv. Att aldrig behöva känna mig fast igen.

Förra året var första gången som karriären krockade med någonting annat – barn. Det var tufft, men jag lyckads bolla båda helt ok, även om det blev stressigt. Men sen kom julen och efter den har helt plötsligt mitt fokus ändrats.

Jobbet känns inte lika livsviktigt längre, jag är mer fokuserad på att vara lycklig. När jag tidigare skulle ha känt mig pressad, så känns allt nu som att det löser sig oavsett. Jag vet inte om jag helt plötsligt har blivit mindre neurotisk, eller om jag bara har mognat som person. Men livet känns så mycket mer stabilt på något sätt.

Kanske är det för att jag inte behöver vara ”på rymmen” längre. Pengar behöver inte köpa min frihet och jag behöver inte resa runt hela världen för att jag ska känna att livet har en vettig mening. Det sistnämnda har givetvis med att göra att jag har barn nu, jag kommer alltid att ha en mening med livet från och med när han föddes. Det har även medfört att jag har hittat ett helt annat lugn.

Det här betyder inte att jag vill bli hemmafru och inte jobba alls. Istället vill jag vara noga med just vad det är jag gör. Jag har inte alla timmar på dygnet fria längre, nu måste det jag gör verkligen vara värt tiden ifrån Ace.

Det har gjort att jag har börjat flura på en tredje karriär. Jag är trött på att jobba med saker som hårt arbete inte riktigt kan påverka, som modellandet och i många fall även bloggen. Man kan lägga ner blod svett och tårar utan att komma längre än vad man skulle ha gjort om man inte hade kämpat lika hårt. Mycket i dessa industrier har med tur att göra, vilket visserligen är kul på sitt sätt. Jag behåller gärna båda i mitt liv, men jag känner att jag behöver något mer. Något som jag tycker är roligt, som jag kan jobba med och faktiskt se resultat av tiden och jobbet jag lägger ner. Något jag verkligen kan vara stolt över.

Det låter lite flummigt och jag har varit inne på samma bana länge. Men nu är första gången jag är i rätt mindset att faktiskt våga och vilja ändra på något.

Så det här är verkligen året då jag ska hitta min Ikigai. Jag känner för att prioritera hälsa och lycka och hitta ett mer hållbart liv på alla sätt.

Det känns väldigt bra, men jag är nästan lite chockad över hur fort det gick att ändra livsfokus. Nästan som att jag har hamnat i ett vägskäl över jul. Någon som har varit med om något liknande?

Foto – Ida Zander. Klänning – Tiger of Sweden.  (annonslänk)

Ett av mina nyårsmål är att ta mig tiden att läsa mer.

Jag läste minst 3-4 böcker i månaden innan jag fick Ace och även om jag inte kommer att hinna med precis så många just nu, så saknar jag verkligen både att lära mig nya saker och avslappningen som läsandet ger.

Jag passade på att köpa på mig ett par böcker på flygplatsen på vägen tillbaka till London. Målet nu i Januari är två böcker och I februari ska jag försöka hinna med 3. Jag har inga problem att börja på flera böcker och läsa dem samtidigt, om det är biografier eller faktaböcker. Läser jag fiction håller jag mig helst till en story åt gången.

Förutom böckerna så tog Kicki med en Daisy Beauty till mig, så även den hamnar på min läslista i Januari. Världens bästa skönhetstidning!

Just nu är jag ca 75% inne i ”Charmen med tarmen”. Vilken bok hörrni! Jag lär mig så mycket nytt att jag måste skriva ner allting i ett block så att jag kan upplysa Garth när han kommer hem på kvällen.

Om ni är intresserade av hälsa och gillar att förstå hur kroppen fungerar (på ett lättsamt sätt) så kan jag inte rekommendera den här boken nog. Gå och köp den nu!

Efter att ha kikat lite på Marie Kondos Netflix-serie så blev jag ännu mer sugen på att läsa ”The life-changing magic of tidying”. Tur att den redan var på väg i posten.

Jag har fått en så himla stark känsla av att jag måste rensa ut och ha mindre i år. Vi har samlat på oss så himla mycket skräp. För mig är det mest kläder och Garth är en riktigt hoarder när det kommer till byggmaterial. Hela källaren är full av alla möjliga olika skruvar, pinnar, färgburkar, verktyg och allt annat som han tänker kan vara bra att ha.

När jag har läst ut boken hoppas jag på att kunna inspirera Garth till att vilja städa igenom huset tillsammans. Han läser inte, men gillar när jag summerar böcker för honom. Så jag hoppas att han kan bli lite sugen på att lätta lite på vårt hem han med.

…21 lessons for the 21st century lämnar jag till Februaris läslista.

Vad är på din läslista i Januari? Något att rekommendera kanske?

Vilken bra idé! Min fråga handlar om det här med attraktion, hur upprätthåller man det? Och hur viktigt är det att den finns där?

Min man och jag har varit ihop i 9 år och har en son i samma ålder som Ace. Tycker familjelivet och allt praktiskt fungerar toppen, och att vi lever väldigt jämställt. Men jag känner ingen attraktion till min man alls, tycker inte han är snygg eller speciellt tilltalande fysiskt. Såhär har jag känt till och från de senaste 5 åren, men eftersom allt annat fungerar så bra har jag valt att ignorera det. Har du några tankar omkring den här situationen? / M

Hej M!

Vilken bra och ärlig fråga om hur man behåller attraktionen i ett förhållande.

Jag tror att många går runt och känner likadant utan att egentligen våga prata om det. Man ”ska” ju liksom vara attraherad av sin partner och är man inte det så ”ska” man lämna dem. Det är så lätt att se det svart och vitt, perfekt eller inte alls. Men sanningen är att alla relationer är mittemellan. Det är sällan man känner samma attraktion för sin partner efter den första tiden. Det är helt naturligt. 

Jag och Garth är givetvis inget undantag. Vi är inte superattraherade av varandra precis hela tiden. För att vara det så känner jag att jag skulle behöva upphålla någon form av glossig fasad gentemot honom och tvärtom. Det finns tid och intresse för det i början, men efter ett tag tar livet över och vi slappnar av in i våra roller. Vi blir mer bekväma med varandra helt enkelt och det är väl egentligen ganska härligt? Men det går ut över attraktionen. 

Vi har alla moment då vi ligger sjuka i fula mjukiskläder på soffan och mular glass. När vi desperat behöver kissa när vår partner är i duschen eller när vi måste göra lite jobbiga saker framför varandra.

För mig var hela grejen att vara gravid och föda barn sjukt osexigt. Jag gillar inte tanken på att Garth har varit så himla involverad i allt som hade att göra med min kropp. Jag kände mig inte direkt snygg när jag var 9 månader gravid. Det är klart att det är jätteintressant för honom att veta allt när han inte kan gå igenom det själv. Men när han ville prata flytningar och bajs, så sa jag ifrån och det är jag glad för nu. Någon motta fick det vara, jag behöver lite privatliv jag med. 

Jag känner efter att vi fick barn att Garth nästan vet lite för mycket om mig, att det inte finns något mystiskt kvar längre. Det påverkade mig mycket i början och fick mig även att tappa en del attraktion gentemot honom. Jag kände inte att han skulle vara lika attraherad av mig längre och på grund av att jag kände mig oattraktiv så blev det att jag kände likadant mot honom. 

Jag funderade mycket just då på just hur man behåller attraktionen i ett förhållande. Jag behövde göra något för att det inte skulle kännas värre och vi skulle börja glida ifrån varandra fysiskt.

Jag tror att det är viktigt att få känna sig lite snygg och sexig i sin relation för att kunna fortsätta känna samma sak för sin partner. Vi speglar lätt det vi får. Om vår partner är lekfull, gullig, uppskattande och uppvaktar oss så blir de automatiskt även mer attraktiva för oss. De får oss att känna oss åtråvärda och det är väldigt viktigt i en relation (åt båda hållen).

Det som har hjälpt oss mycket med att få tillbaka attraktionen är datenights. Att vi får kliva ur hemmabubblan, klä upp oss och bara få vara oss en stund. Samma sak gäller tjej och kill-kvällar. Det är kul att få se sin partner i sitt esse och det är nyttigt att komma ut och ”jämföra” lite. 

Så fort jag är ute nu så tänker jag verkligen på vilken tur jag har som har Garth där hemma. Jag jämför honom lite halvomedvetet med alla killar jag ser och han vinner alltid. Det gör direkt att jag blir mer attraherad av honom igen. Sen är det alltid en boost när jag ser andra tjejer spana in honom, tycker jag i alla fall. Det är psykologiskt betingat att vilja ha vad andra vill ha och det har verkligen funkat för mig efter graviditeten. Jag måste bli påmind om hur attraktiv han är för att bilden av honom i hemma i soffan inte ska vara den enda jag har i hjärnan.

Om du vill försöka få tillbaka attraktionen mellan er och känner att det inte är totalkört så skulle jag börja med att försöka få till lite mystik igen. Lås om dig i duschen, så att han inte är van vid att se dig naken utan får jobba för det istället. Gör dig fin om ni får chansen att gå ut ensamma. Flörta med honom och försök få honom att flörta tillbaka. Lekfullhet är alltid roligt och smittsamt. Kanske hitta på någon rolig liten intern lek? Jag har en tjejkompis som ger sin man en utmaning lite då och då typ ”I dag måste du ta mig på rumpan 3 gånger”. För att få igång kemin igen efter att de fick barn.

Attraktion har ju väldigt sällan med utseende att göra efter den första tiden, utan mycket mer om hur det känns att vara runt den personen och hur den personen får oss att känna oss.

Det är därför vissa som är olyckliga i förhållanden är otrogna. Det kommer helt plötsligt en person och visar en uppskattning som partnern inte gör längre. Då spelar det ofta inte så mycket roll om de skulle vara intresserade av personen i fråga om de hade varit singlar, de faller för uppmärksamheten mer än personen helt enkelt. (Givetvis är det aldrig ok att vara otrogen, men det kan vara en förklaring till varför i vissa fall).

Jag tycker personligen att det låter som om att du skulle vilja få igång er kemi igen. Så varför inte bryta mönstret och gå på charmoffensiven själv? Även om du inte känner för det ”fake it until you make it”, det kanske räcker med lite mer kroppskontakt i början. En extra kram, en hand på ryggen, hålla handen.. så kan ni bygga vidare och se om attraktionen kommer tillbaka. Om han är en bra livspartner så har du ingenting att förlora.

Ett annat trick är att tänka efter i vilka situationer som du tyckte att han var extra attraktiv förr och försök återskapa dem. Jag tycker alltid om att se Garth på gymmet, så jag följer med då och då bara för att titta. Jag blir alltid lika imponerad över hur stark han är och det gör mig mer attraherad av honom igen. Har din man någonting liknande som han är lite extra bra på och som du är imponerad av? 

Det blev ett långt svar och som sagt är jag ingen relationsexpert. Men jag hoppas att du fick ett par idéer i alla fall. Jag tycker att det här är en väldigt aktuell fråga, speciellt för oss som nyligen har fått barn. Jag har en känsla av att nästan alla kommer att uppleva något liknande i en relation någon gång i livet.

Stora kramar och lycka till med attraktionen!

Tess

Någon annan som har några bra tips på hur man behåller attraktionen i ett förhållande?

Jag tycker att det är både kul och nyttigt att titta tillbaka på mina bästa modeköp under året och utvärdera om det blev så bra som jag hade tänkt mig.

Jag tänker om plaggen fortfarande är favoriter, hur jag känner mig när jag bär dem och hur PPW (Price Per Wear) har blivit hittills. Alla dessa outfitsen i det här inlägget är såna som ”spark joy” som Marie Kondo skulle ha sagt. (Jag kollar in hennes serie på Netflix och är helsåld. Boken är på väg i posten!)

På bilden över hittar ni min älskade teddyjacka från River Island. Den är verkligen en storfavorit och har absolut bäst PPW av allting jag har köpt. Eller nu kanske jag har fel ändå…det andra plagget i samma bild är ju min blå Maje jumper och jag undrar om jag inte har använt den minst lika mycket? Riktigt bra köp var de båda oavsett.

Jackan finns på REA på Asos här  (annonslänk)

En annan storfavorit är min kimono med matchande byxor från Sisters of the tribe som jag köpte i våras. De har hängt med på många events och resor sedan dess. Jag älskar att det är en så bekväm och unik outfit.

En annan outfit som alltid är en hit är det här setet från Micha lounge som jag bland annat hade på mig i Paris. Det ser så mycket dyrare ut än vad det är och är galet snyggt både till sneakers och klackar om man vill gå från dag till kväll.

Jag älskar verkligen den här jumpern från Neon Rose. Jag har nog aldrig blivit stoppad på stan så ofta som när jag bär denna. Även inne på Galleries Lafayette i Paris fick jag frågor av personalen var den är från. Jag använde den senast i går och PPW är så bra som den kan bli. Jag hoppas att jag kommer att älska den lika mycket nästa vinter.

Ett säkert kort när jag har velat vara lite uppklädd men inget superparty är den här underbara klänningen med fåglar från warehouse. Den är klassisk och tidlös, men ändå med något speciellt. Jag har en känsla av att den kommer att vara en garderobshjälte under lång tid framöver.

Sist men inte minst kommer ännu ett set från Micha Lounge. Jag tycker att det är sååå galet vardagssnyggt att bära den här toppen och kjolen tillsammans. Avslappnat, men ändå uppstyrt på något sätt.

Vilken är din favorit? Vilket var ditt bästa modeköp 2018?