Måndagslistan 4e Mars – Veckans fokus, mantra, vision och affirmation

tomila katsman Tess Montgomery

Vi har spenderat en helg i Exeter omgiven av vänner.

Vad mycket energi det ger att ha meningsfulla konversationer och bara umgås med vänner som man inte har sett på länge.

Vi bodde hos Shane och Sophia med deras lilla kille Carlo som strax fyller 2. Han och Ace hade superkul och sprang mest runt bara i blöja och röjde i Carlos lekrum och vardagsrummet. Det var så kul att se dem vara så glada och busiga tillsammans.

Soph är faktiskt gravid i månad 8 igen. Det kändes bra att se någon som var på G med nummer två och ändå var väldigt lugn och harmonisk. Hon mår bra och känner att hon fortfarande klarar av det mesta. Snart blir det två små själar som röjer runt i deras hus. Så fint.

Vi hann även med att träffa Andy och Megan med deras 10 veckor cavapoo valp Albie. Gissa vad Aces favoritord var efter det. Just det, Albie! Nu är allt Albie, albie, albie. Vår lilla kille älskar hundar.

På vägen upp tillbaka till London lyckades vi pricka in en härlig pub lunch med hela Garths familj. Så Ace fick hänga med farmor, farfar, moster Tan, morbror Zach och alla 3 kusinerna i ett par timmar. De hade sååå kul tillsammans.

Efter en sån toppenhelg känner jag mig laddad för en ny vecka igen.

Här är min veckas fokus, mantra, vision och affirmation:

Veckans mantra – ”Healthy body, healthy mind”. Efter min endoskopi så verkar det som att mitt magsår är nästan borta, men jag har fortfarande magkatarr. Det känns ju faktiskt ändå ganska positivt. Jag har ingen lust att äta medicin varje dag i hela livet. Så nu är det upp till mig att läka mig själv. Jag vill lägga om mina vanor så att det får chansen att självläka istället för att äta piller.

Det viktigaste för min del är att minska på stressen och att tänka på kosten. Jag har redan dragit ner på jobb. Som ni kanske har märkt blir det ett par färre inlägg här på bloggen i veckan. Så får det bli ett tag nu. Jag ökar på sen igen när jag känner att balansen funkar bättre. Jag är inte den som kan lägga upp en bild på min lunch och skriva ”hej” och känna att det är ett blogginlägg som är värt något. Jag avskyr filler-inlägg på andra bloggar, så då känns det totalfel att ha det här hos mig själv. Kvalitet över kvantitet.

Nu gäller det bara att hitta en bra diet. Jag har redan skurit ner på kött, ökat på frukt och grönt, skippar allt som är friterat eller starkt och dricker knappt alls alkohol längre. Kaffe kan jag inte ge upp, så det blir en kopp varje morgon för själen och kreativitetens skull.

Veckans affirmation – ”Allt går att ändra”. Det går alltid att backa bakåt, ta ett nytt spår, upptäcka en annan väg eller helt enkelt ta fram mancheten och skapa en helt egen stig i livsdjungeln. Vi glömmer lätt hur enkelt det faktiskt är att ändra något i vår egen situation. Vi behöver bara ta beslutet. Sen är det klart att beslut kan vara läskiga och vissa förändringar tar tid efter att man har bestämt sig. Men att välja det nya spåret går fort och då är det bara att tuta och köra. Vi ska aldrig vara rädda för att backa tillbaka igen om det inte funkade som vi hade tänkt oss.

Veckans mål – Jag ska rensa bland alla mina böcker den här veckan. Det är steg 2 i vår Marie Kondo städning. Egentligen har jag gjort det mesta redan, men det finns ett par bokgömmor kvar att gå igenom. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av mina svenska böcker. De kan nog vara lite svårsålda här hos Rädda barnen i UK. Någon som har ett bra tips?

Veckans dröm – Jag drömmer om att köpa en stor lada i sten ute på landsbygden och ta bort en kortsida och återskapa den i glas. Designa det så att vardagsrummet har hela takhöjden och att andra våningen blir ett mezzanine. Tänk vad ljust och fint det skulle vara. Så kan man behålla en stenvägg på en långsida som en fin kontrast till resten av huset. Jag älskar mixen av sten och glas, det är så fint.

Måndagslistan 4e Mars - Veckans fokus, mantra, vision och affirmation

Veckans vision – ” En lugn och harmonisk Tess, men fötterna på bordet i ett par mysiga tofflor, och en kopp te i handen. Ace leker på golvet och i magen sparkar nummer 2″. Vi vill ha två barn, men jag är så rädd för att gå igenom det första året igen. Det var så otroligt tufft första gången. Själv graviditeten är jag inte orolig för. Om den blir som min första så kommer jag förhoppningsvis att må bra. Men att ha ett spädbarn hemma igen ger mig kalla kårar.

Jag vet att det egentligen handlade om att jag inte hade någon hjälp alls med Ace och ändå jobbade. Det är inte vettigt någonstans och jag ser tillbaka på den första tiden som en levande mardröm då jag aldrig kände att jag räckte till ens litegrann. Jag var sträckt till varje gräns, hade hemska problem med min bröstböld och mådde inte bra alls.

Nä fy, om vi ska ha ett till barn så måste jag antingen ha rejält med hjälp så att jag kan ha mina 16-20 timmar jag behöver per vecka för att kunna ha den här bloggen/instagram etc. Annars får jag lägga ner. Det skulle vara så sugigt om det kom till att jag skulle behöva välja min karriär eller ett barn till. Snacka om kvinnofälla.

Veckans fokus – Mata själen med positivitet och kreativitet. Det blir en sån enorm skillnad i energi för min del när jag läser peppiga böcker och matar mig själv med inspiration. Om jag tittar på skit-tv, överanalyserar eller känner mig seg så tappar jag direkt mitt momentum. Så fokus är att inte tänka för mycket på allt runtomkring utan bara rida på en våg av positivitet och göra.

Veckans händelse – På torsdag är det tjejkväll med Josefina och Gia. Det ska bli riktigt härligt att ses och bara snacka på någon mysig restaurang. Vi har börjat gå ut mer i east, runt shoreditch nu. Det är så mycket roliga ställen i de områdena och enkelt för oss all att ta oss till. Så vi ses liksom i mitten.

Lärdom från förra veckan – Allt är en fas. När man är mitt inne i en jobbig period så känns det som att det aldrig kommer att ta slut. Men nu sover Ace igen och är sitt vanliga glada jag på dagarna. Förhoppningsvis får hela familjen vila på nätterna nu ett tag. Vi har en del sömn att ta igen.

Veckans vardagslyx – I morgon ska jag gå och fixa min shellac igen. Jag sätter på en podcast och försöker koppla bort i en timma medan jag får händer och fötter fixade. Det känns så himla lyxigt.

Veckans Inspiration – Alla ni i Facebook gruppen ”Sustainable sustainability”. Vi pratar om allt från palmolja till ecoegg och menskoppar. Det är så mycket intressanta tips och åsikter. Precis som jag hoppades att det skulle bli. Gå med och ta del vettja!

Har du hunnit titta på din veckas fokus, mantra, vision och affirmation än?

Foto – Tomila Katsman. Nu måste jag välja 20 favoriter från 90 av dessa contact sheets. Hur ska det gå?

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

13 kommentarer

  1. Jag tror att det finns ett litet bibliotek (en hylla) i svenska kyrkan i London som man kan lämna svenska böcker till. Kanske värt att kolla upp! ☺️

  2. Kunde du inte hålla bloggpaus med nästa bebis i 3-6 mån?

    1. Hur tänker du att man skulle kunna ta en flera månaders paus när bloggen är ens levebröd? Efter den pausen har man inget jobb längre.

    2. Håller med, en paus på minst 3 mån. Tess har läsare som kommer tillbaka, så det är nog ingen fara. Klart även bloggare ska få vara mammalediga!

  3. Många vill ha sina barn med 2-3 års mellanrum. Men jag kände precis som du att jag var tvungen att välja karriär eller barn. Så vi väntade, och väntade på att jag skulle bli redo (jag hade precis som du fullt ansvar för barnet då min man inte kunde hjälpa till). Tillslut sa vi att det var ”nu eller aldrig” när sonen var 5 år. Jag hade haft sååå mycket ångest över att jag inte hade gett honom ett syskon. Men nu i efterhand är jag ärligt talat så glad att vi väntade. Jag hade tid att fokusera på karriären mellan barnen och nu är sonen så stor och självständig. Han är världens bästa storebror och hjälp – hämtar saker, hjälper till och har koll på sin lillebror. Minstingen som nu är 3 mån är mycket mindre klängig eftersom han älskar att sitta och titta på när storebror leker. Jag kan sätta ner honom mycket mer än jag kunde med den första, och jag kan jobba hemifrån några timmar här och där nästan varje dag. Detta gör att det inte känns alls såjobbigt som jag trott att ha två barn. Jag kan fortfarande oroa mig ibland att det är för långt mellan dem så de kanske inte kommer leka så mycket, men man vet aldrig. Det finns många syskon som är nära i ålder som inte alls går ihop o leker tillsammans, så nära i åldern är ingen garanti för nära relation. Ville egentligen bara säga att jag vet hur du känner och att det finns alternativ, även om det inte är ”det normala” som andra gör. Jag är superglad att vi väntade och så tacksam över hur fin relation sönerna har trots så många år mellan.

  4. Jag tänkte också föreslå att det kanske finns någon bokbytarhylla på någon svensk samlingsplats i London, som Svenska kyrkan. Eller kanske böckerna kan bjudas ut på någon FB-grupp för svenskar i London? Kan tänka mig att det finns många svenskspråkiga som skulle nappa när man inte har tillgång till bibliotek med svenska böcker.

    Och så tänkte jag också på det här med eventuell tvåa. Kan det inte vara så att det också handlade mycket om omställningen till mammalivet när det första året var slitsamt? Nu verkar du ju ha hittat din mammaroll och landat i det livet även om det var tufft i början. Nästa gång skulle kanske bli lättare på det sättet? Men säkert också klokt att ta mycket hjälp om det blir en nästa gång – har man familjen borta och ekonomisk möjlighet att ta hjälp tycker jag det låter väldigt vettigt. Själv har jag tre fantastiska barn och slits mellan att känna att det är oerhört skönt och oerhört sorgligt att babytiden är förbi (vår yngsta är fyra). Ibland slås jag av babysuget, men samtidigt känns tre helt tillräckligt… Lycka till hur det än blir! Och tack för att du skriver så öppet!

    1. Håller med lite här angående barn nummer två.

      Jag vet också att jag ofta kände innan du fick barn (och jag menar absolut ingenting illa med detta, för det gäller de flesta till någon grad innan de får barn. Man vet ju inte innan man är där!!) att du verkade ha en lite naiv föreställning om hur det skulle vara att bli mamma, samt att du haft möjligheten att leva ett liv som visserligen inneburit mkt arbete men också mkt flexibilitet och möjligheter till ledighet (bortsett från bloggen som givetvis också är ett arbete, men det är ett flexibelt arbete). Dessa saker i kombination tror jag kan ha gjort omställningen extra svår, jämfört med någon som ställer in sig på att det kommer vara tufft plus inte har varit van vid flexibilitet och kunna sova ut särskilt ofta till exempel.

      Jag både arbetade och pluggade (juridik) inom några månader efter båda mina barn (plus att min sambo arbetade borta flera veckor år gången och var bara hemma i en vecka åt gängen) – jättetufft men jag var 100% inställd på det. Tror någonstans att det gjorde det enklare för mig. Jag såg ändå bebistiden som någonting positivt. Inställning gör mkt skillnad på hur vi upplever saker och hur vi orkar.

      Jag hoppas att du inte kommer fortsätta att känna att du måste välja, utan kan hitta ett sätt att dra ned på arbete när det gäller i början och samtidigt ställa in dig på att detta blir tufft men det finns ett ljus i slutet av tunneln 🙂

      Jag vill igen säga att jag skriver detta i all välmening och hoppas att du inte tar illa vid dig. Alla upplever bebistiden på olika sätt. Gudarna ska veta att den perioden jag nu går igenom med äldre barn driver mig fullständighet vansinnig!! 😂

      1. Hej Ann, tack för din kommentar.
        För mig handlade det mest om att jag aldrig kunde lägga ner Ace. Han sov bara på mig på dagarna och avskydde sjalen. Hur lyckades du plugga med ett barn på armen konstant? Jag försökte, men det gick verkligen inte att skriva på tangentbordet med bara en arm. Det plus ett läkande kejsarsnitt och en bröstböld som gav konstant mjölkstocking med feber och frossa under de första 4 månaderna var det jag tyckte var tufft. Sovmorgon var nog det sista av mina prioriteter faktiskt.
        Du har rätt med inställningen, jag hade nog i huvudet att jag faktiskt skulle kunna lägga ifrån mig bebis i alla fall i några minuter varje dag. Men istället satt jag fast i soffan och kunde oftast inte ens få i mig mat eller gå på toaletten innan Garth kom hem igen.
        Jag förstår verkligen inte hur någon kan göra mer i det läget? Förklara gärna för mig så är du snäll.

  5. Tack tess for en bra blogg med perfekt blandning av smink tips och allvarligare ämnen.

    Ang böckerna så finns svenska kyrkan
    I Marylebone om tar emot dem, lägg ute på ngt fb forum, har precis börjat jobba i Clapham och är intresserad av svenska böcker så får du inte iväg dem på annat sett så är jag intresserad 😊

    1. Haha, perfekt! Då ger jag dem till dig! <3

      1. Åh vad snällt <3, det gjorde min dag.
        Det är bara att skicka på mejlen ang möte och så för upphämtning. Jobbar kontorstider men är ganska flexibel.

  6. Sånt fint och ärligt inlägg!!!

    1. <3 Tack snälla!