Do Bloggers Annoy You?

Jag har svårt att samla tankarna i dag, egentligen hade jag tänkt att skriva veckans bumpdate, men jag får inte riktigt ihop det så det får vänta till i morgon. 

Det är för att Olive ligger inne på operation just nu, det är helt galet hur de där små pälsbollarna biter sig tag i hjärtat på en. Jag vet att hon har gått igenom precis samma operation tidigare och det gör mig en smula lugnare. Men jag kan inte låta bli att vara lite orolig ändå.

Sedan gäller 2 veckors sängvila för henne, i vårt fall betyder det att hon blir min lilla hundhandväska eftersom att jag inte vill sätta henne i en bur.

I övrigt har jag reflekterat över hur olika relationer vi har till bloggare i UK och i Sverige. Jag har ju turen att stå med en fot i varje och kan få se det från båda hållen. Häromdagen messade nämligen en bloggkollega här i London och var lite ledsen över en elak kommentar hon hade fått. Hon berättade att det händer extremt sällan, men att hon blir så nedslagen när någon kritiserar hennes utseende eller bloggen som hon lägger ner så många timmar på.

Jag svarade att hon ska se det som en komplimang istället. Om en kommentar är otrevlig utan att vara konstruktiv så är det oftast ett troll som är i gång. Och som vi har märkt att ju större bloggare – desto mer troll.

Kolla bara på Bella Löwengrips kommentarsfält, jag kan inte gå in där utan att må illa. Att det finns så många hatiska människor där ute, oftast helt utan någon grund. Visst kan hon vara väldigt provokativ som ung tvåbarnsmamma, superentreprenör, kör porche, har adhd och massor med starka åsikter. Men någonstans väljer man själv att ta till sig det som inspireras av och strunta i resten. Så länge man inte har konstruktiv kritik inom ett visst ämne förstås. Men hatet som bara är grundat på att någon ”stör sig” känns så himla onödigt.

Varför gå runt och se på saker så negativt, tummar man inte på sin egen lycka då?

Nu verkar Bella kunna hantera det bra, men det är långt ifrån alla som gör det. Det lustiga för mig är när människor klagar på att bloggare blir opersonliga och ”tråkiga”. No shit, om de får hård kritik så fort de öppnar munnen. Det är så mycket lättare att slänga upp en snygg bild eller tolv och tre rader om vad man har gjort i dag än att faktiskt öppna sig, dela och reflektera på riktigt.

Trollen och de som ”stör” sig skapar opersonliga ”tråkiga” bloggar. Ju hårdare bloggklimatet blir desto färre öppna och generösa bloggare kommer at finnas kvar. Det är värt att tänka på. Det tar otroligt mycket psykiskt att lägga ut sitt liv, tankar, val och utseende in en blogg varje dag.

Nu kom jag in på lite av ett sidospår, men det jag ville säga är att jag har märkt att de internationella läsarna i flesta fall är mycket ”snällare” mot bloggare, men även ofta mer opersonliga. I Sverige får vi kanske mer negativ kritik, men vi får även till diskussion och riktig kommunikation. Det blir en dialog som går åt båda hållen istället för att bloggaren sitter själv och kastar ut inlägg i cyberdjungeln.

Det tycker jag ändå är väldigt häftigt.

Och om priset för det är att vi får fler troll och icke konstruktiva kommentarer, då känns det faktiskt ändå som att det är värt det. Majoriteten av bloggläsare är väl förhoppningsvis där för att man känner att man har någonting gemensamt med bloggaren i fråga och har man inte det så är det mycket bättre att sluta läsa bloggen helt än att ”störa sig”.

För ens egens stressnivåers skull.

Jag kan faktiskt inte komma på en enda männsika som jag ”stör” mig på… (det skulle vara Donald Trump då.) Det kanske är ovanligt, vad vet jag.

Stör ni er ofta på bloggare och andra offentliga personer?

I was meant to put up a bumpdate today, but I haven’t been able to focus really, so it will have to wait until tomorrow.

The reason for my distraction is that poor little Olive is in surgery at the moment. I know she has done it before and it’s not major surgery, but I still can’t keep myself from worrying. It’s crazy how these little furry buggers make a little nest in your heart.

I have taken the day to reflect about blogging and all the aspects surrounding it instead. And I have come to the conclusion that blogging in the UK and in Sweden are very different. Not only based on the actual content, but also on the readers.

This was prompted by a conversation I had with a fellow blogger here in London the other day. She was a bit upset about a nasty comment she had on her blog and was quite hurt about what the person had said. It wasn’t a constructive criticism and to me, it very much looked like a troll. She told me that it happens very rarely that she get comments that upset her, but when it does they are quite heavy to handle.

My only consolation to her is that trolls come with bigger blogs. The more readers you amass the more likely it is that you will pick up a troll or two. So in the end, almost look at it as a compliment.

In Sweden, some of the biggest bloggers have the most horrible comments. There is one girl who I just can’t read them at all since it’s so much hatred amongst her followers. Yes, her blog is huge, yes she is young, successful, have two kids and drive a Porche, she also has a lot of opinions and seems to be doing really well in life. This will really annoy some people. And it’s completely ok if the discussion is constructive. But the people who are just looking to attack or hurt the blogger, those guys I just don’t get.

It takes so much energy to let someone’s success bother you. Or even if it’s just their hair colour or what they are having for dinner. I would not be able to walk around with so much negativity in my head all the time. Why not just stop reading the blog instead?

Some people complain that bloggers are becoming less and less personal with their readers and share less and less of themselves. Thinking about it, it’s not rocket science. If you constantly get un-constructive criticism when you open your mouth or share your opinion, eventually you will stop. It’s so much easier to share a few pretty photos and a short recap of your day than to actually share your thoughts, opinions and emotions.

The more trolls that are allowed to spread hatred, the less personal blogger will become. It takes a lot of someones mentally to open their life, heart and head to the public. And if they get burnt, they will most likely stop.

Also, I have noticed a massive difference between the Swedish blog readers and the international ones and there are both pros and cons.

The international readers are much ”nicer” in general. There are lots of positivity in the comments of the international blogs and that is great. But there is also lots of self-promotion, spammy comments and very short quite unengaged comments.

The Swedish readers can be a lot nastier and we do have more trolls. But we also get the really engaged readers who gets involved, discuss and genuinely care about the topic we are writing about and that I think is fantastic. Instead of the blogger just sending out opinions into cyberspace it becomes a two-way communication and that is pretty awesome.

So maybe it’s worth a troll or two if we can get all these passionate and engaged readers to interact and actually enjoy the blog. In my mind, if you don’t like a blogger, you would most likely just stop reading the blog? I mean why waste the energy of getting ”annoyed” all the time?

I can honestly say that I don’t get annoyed by anyone in that kind of way…. except possibly Donald Trump, he does get to me a little bit. But in general, I don’t feel like I have that energy to waste in my day to day life.

How about you? Do you get annoyed with bloggers or do you just try to take the positive with the negative and enjoy the bits you like?

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

16 kommentarer

  1. Gällande Blondinbella så tror jag de flesta läsare märkt att nåt är på tok då hon ändrats så radikalt mycket på så kort tid (utseende, personlighet, värderingar). Tror hon fr o m nu får bättre respons efter att hon vågat vara ärlig och öppen med att allt inte är perfekt utan snarare tvärtom.

    1. Jag tror också att det är jättebra när bloggare vågar vara mänskliga, även om det är utlämnande så vinner man på det i längden. Ibland är det bara väldigt jobbigt att öppna upp, även om det bara handlar om att erkänna för sig själv att man inte mår bra.

  2. Vore väl inte helt ärligt att säga att jag ‘aldrig’ har irriterat mig på någon bloggare och/eller offentlig person, men skillnaden är väl den att jag då väljer att inte läsa den bloggen mer eller följa den personen. Däremot kan jag tycka att väldiga många (alltför många) o.p. och bloggare lägger ned alldeles för mycket tid och energi på att besvara icke konstruktiva kommentarer och sk ‘troll’. Inte alltför sällan på bekostnad av alla de följare som lämnar trevliga och uppmuntrande kommentarer som nästan aldrig blir besvarade. Förstår ju givetvis behovet av att vilja besvara kritik och troll, men jag tror att det generellt sätt är en relativt meningslös dialog att föra. Hursomhelst, tycker att du har en bra balans i din kommunikation med oss läsare!

    ps.hoppas att allt går bra me Olive! ds.

    1. Du har så rätt. I vårt psyke ligger tyvärr det ”dåliga” och grämer medan det ”bra”, även om man blir glad för det, inte stannar hos en på samma sätt. Jag tror att det har att göra med självförtroende i grunden. Jag har märkt att jag själv har gjort det ett par gånger och det är någontong jag absolut håller i åtanke nuförtiden.

      Sedan tror jag verkligen att frasen ”mata inte trollet” är klockrent, så jag håller med dig.

  3. Klart att det finns bloggare man stör sig på! För mig är det dem där varannat inlägg är samarbeten, eller att bloggen är väldigt ytlig och opersonlig, eller att personen bakom bloggen helt enkelt inte känns schysst. För min egen mentala hälsas skull slutar jag helt enkelt läsa de bloggarna – för det tar energi att gå och störa sig!! Det jag gillar med din blogg är att du inte uppfyller något av dessa ”krav” och därför är jag en trogen läsare :).

    1. Jag tror på att sluta läsa en blogg som man inte känner att man tar med sig positivitet ifrån. Det blir nästan som en energitjuv fast i bloggformat!

  4. Jag följer rätt många bloggare som jag stör mig på, dels för att det mest går i perioder hur mycket jag irriterar mig på dem, men också för att vissa har jag följt i många år och i början tyckte jag väldigt mycket om dem, så därför känns det konstigt och svårt att sluta följa dem när man ändå har varit så involverad i så många år! Jag sitter ibland och börjar skriva en irriterad kommentar, men publicerar den nästan aldrig för när jag har nått slutet av det jag ville skriva så känner jag att jag har ”skrivit av mig” och liksom att allt det jag irriterade mig på inte spelar någon roll längre 😀

    De jag stör mig på är precis som de andra säger, mest opersonliga bloggare! Jag följer nästan inga kända/bloggare på instagram för jag tycker det är så extremt mycket reklam, fake, ”allt är fint och bra och positivt” osv. osv. och jag orkar inte med allt sånt. Jag tycker bäst om de som skriver om sin vardag eller sina relationer till vänner/familj/partner osv. Det är mest intressant tycker jag! Därför tycker jag också bäst om de inlägg du skriver som är din syn på olika ämnen, och även den frågan du hade nyligen om avundsjuka och sånt!

    En av mina hat-grejer är verkligen samarbeten…. ALLA skriver bara om de jävla DW klockorna, sugarbearhair, och allt möjligt annat mellan himmel och jord. Jag förstår att många vill ha pengar för den tid och det arbete de lägger ned i bloggen, men som läsare är jag extremt trött på reklam i allmänhet, i alla mina feed på både facebook och instagram, och nu även i alla bloggar… Fast de inläggen kommenterar jag aldrig på utan swishar bara förbi så snabbt som möjligt 😀

    1. Jag avskyr dw klockar, skulle aldrig i världen köpa en pga att varenda bloggare som finns reklamerar för dem. Precis som vissa reklamer i tv och på Youtube som bara är så sjukt irriterande att man aldrig mer kommer köpa produkten. Snacka om missriktad marknadsföring haha ?

      1. Ulrika

        Precis så! Tycker egentligen inte det är något fel på klockorna, men är bara trött på att se dem överallt och det känns nästan ”billigt” nu när verkligen alla bloggare skriver om dem… Fast vi är väl minoriteten som reagerar så negativt på reklam 😉

    2. Det är en bra idé det där med att skriva av sig. Då lättar man på hjärtat utan att lämna ett avtryck som man kanske senare skulle ångra eller som skulle göra någon ledsen. Om det inte är konstruktivt det vill säga för i så fall är det givetvis alltid välkommet.
      Bloggar och reklam är en fin balansgång, kvalitén på bloggandet har gått upp så mycket att det är enormt svårt att vara en ”bra” bloggare utan att lägga väldigt många timmar varje dag, då måste man tjäna pengar på bloggen för att det ska gå runt.
      Det viktigaste tror jag är att bloggare behöver bli bättre på att para ihop med rätt företag och satsa på kvalitet över kvantitet. Jag tackar nej till så mycket som 75% av alla förfrågningar jag får, av många olika anledningar. Som tur är tror jag att trenden går just åt det hållet, att bloggare knyter till sig vissa väl valda märken istället för att ta allt som går.

  5. Jag stör mig på grammatiska fel! 😉

    Do* bloggers annoy you ska det väl vara

    1. Hahaha, det har du helt rätt i, den slank mellan stolarna. Det blir tyvärr ibland lite mycket att blogga på båda språken och då hänger inte alltid hjärnan med. Tack för att du påpekade.

  6. Jag låter helt enkelt bli att läsa bloggar om jag tycker personen är osympatisk. Tyvärr har vissa bloggare en tendens att bli arroganta narcissister efter ett tag… Därför finns det endast ett fåtal bloggar kvar som jag följer i dag. Dig, Janni, Anna Hibbs och ett par till.
    Jag tycker inte man ska vara elak mot någon, men blondinbella var ett väldigt dåligt exempel eftersom hon med flit provocerar och vill dra igång diskussioner i kommentarfältet. Det är det hon tjänar pengar på. Hon har till och med hållit föredrag om hur man ska provocera för att få fler läsare! Hon skrattar garanterat hela vägen till banken.
    Många proffsbloggare tar kritik alldeles för personligt. De glömmer att de faktisk är ett företag och måste tåla kritik av företagets moral och handlingar. Hur skulle det se ut om ägaren till Lindex skrev arga svar på tal om att deras kunder minsann är elaka avundsjuka troll varje gång företaget fick kritik?

    1. Hej Maria!

      Jag håller absolut med om att vissa bloggare använder provokation som hjälpmedel till att få en större blogg. Och jag tycker att konstruktiv kritik är bra, det är den kritiken som inte är konstruktiv som jag tycker känns så onödig. Och att säga att en bloggare är som ett företag som Lindex håller jag inte med om. Lindex VD sitter inte och lägger ut hela sitt liv, tankar och åsikter till allmänheten. Vi bloggare är personer precis som du är, bara mer offentliga.

      1. DU är en person, men din blogg är ett företag. Vad man väljer att skriva om i bloggen avgör inte om den är ett företag eller ej och man måste inte dela allt. Har du bloggen som jobb och tjänar pengar på den är det ett företag och inte en personlig dagbok. Pga att bloggare har en extremt stor påverkningskraft (det är ju därför de håvar in många miljoner i reklaminkomster) är det mycket viktigt att våga kritisera och ifrågasätta de ideal och åsikter de vidareför till sina oftast väldigt unga fans. Bloggare påverkar mer än kändisar eftersom de delar med sig av sitt liv och har en personlig ton i det de skriver. Kära du, kära vänner, älskade läsare osv. Unga sårbara tjejer upplever att bloggaren är en kompis, den där perfekta tjejen i skolan som alla ville var kompis med. De slukar allt ”kompisen” tycker och säger och köper allt hon reklamerar för. Påverkingskraften är som sagt enorm. Därför är det bra att någon tar sig tid att kritisera de åsikter och värderingar bloggaren sprider när de är allt annat än sunda. Det är skillnad på att kritisera en bloggares budskap och på att kritisera en bloggares utstående öron, breda höfter etc. Sistnämnda är elakt.

      2. Bloggen är ett företag, men jag är bloggen. Lindex är ett företag, men VDN är inte Lindex. Det är en helt annan grej. Givetvis har vi ett enormt ansvar, men att jämföra trolliga kommentarer mot att kunder skulle klaga hos Lindex är helt tokigt. Sedan ser du om du läser inlägget att jag enbart pratar om icke konstruktiv kritik. All kritik som kan hjälpa en blogg eller ett företag är guld värt.