Bumpdate Week 14 & The Big Plus

bumpdate-week-14

For the English version, please go to the bottom of the post.

Så vi hade vårt första riktiga ultraljud i Måndags och det var nog en av de häftigaste och konstigaste sakerna jag har varit med om.

Vi vet att det är en väldigt liten människa som bor i min mage, men jag har inte riktigt kopplat det helt och hållet ännu. Nu känns det mer som att vi åker till sjukhuset för att hälsa på Froggy. Trots att jag faktiskt bär med mig hen hela tiden.

Veckans Bumpdate blir vecka 14 istället för 13 eftersom att vi blev framflyttade 5 dagar. Nu byter vi vecka på Lördagar istället för Torsdagar, men jag behåller bumpdaten på Torsdagar tror jag.

När vi plussade

Ett par av er har frågat om hur det gick till när vi väl fick vårt efterlängtade plus, så det känns passande att skriva om det i dag.

Så, på ett år hinner man ta ganska många graviditetstest…

Efter några månader slutade jag faktiskt kissa på stickan, för det blev för stor besvikels varenda gång. Istället väntade jag på att mensen skulle vara sen, vilket den var ett par gånger, men stickan visade ändå negativt. Besvikelse på besvikelse.

Så i Januari när jag var någon dag sen så avfärdade jag det som ett falskt alarm som alla andra gånger och gick hela dagen utan att tänka mycket på det. Jag hade hunnit bli ganska luttrad vid det laget. Däremot nämnde jag det i mitt och Josefinas dagliga whatsapp snack . Jag berättade även förbigående för Garth att jag var lite sen, men att den antagligen skulle komma vilken sekund som helst.

När jag var ute och gick med Olive fick jag den där typiska lilla molande mensvärken, blev lite besviken, men lämnade det där och var helt övertygad om att min mens precis hade börjat och tänkte inte mer på det. Senare på kvällen när jag satt och tittade på tv så fick jag ett meddelande från Josefina som undrade om jag skulle kissa på stickan eller inte… För att få det överstökat gick jag in på toaletten, blev lite förvånad över att mensen inte hade kommit igång ännu trots att jag kände i hela kroppen att den var på väg och kissade lite frånvarande på ett graviditetstest. Jag organiserade lite i badrumsskåpet kollade på Instagram och slängde ett snabbt öga på stickan och fick världens chock.

Två linjer!! WTF?! Jag dubbelkollade en, två och fem gånger.

Jag hade gjort upp värsta planen hur jag den dagen vi blev gravida skulle hålla det hemligt och berätta för Garth på något coolt sätt eller vid ett speciellt tillfället. Den planen slopades på en millisekund och istället stack jag ut huvudet från toan och pep ”Baby, you want to see this…” innan jag bröt ihop och blev en liten gråtande pöl på golvet.

Garth som inte hade någon aning om att jag hade tagit testet blev jätteorolig och undrade vad som var fel. Jag kunde inte få ut några ord utan bara pekade på testet och inom ett par sekunder så var det en till gråtande pöl på golvet bredvid mig. Vi satt där inne i säkert 20 minuter innan vi tog oss samman och kunde få fram ordentliga ord.

Garth vägrade tro på det och ville att jag skulle ta ett till test, i fall att det var något fel på det fösta. Även nummer två var positivt… vi var äntligen gravida!  Jag tog en bild på de två testen och skickade över på Whatsapp till Josefina och fick massor med utropstecken och oläsliga ord till svar.

Vilken chock och vilken glädje. Det var utan tvekan en av det lyckligaste stunderna i hela mitt liv.

bumpdate-week-14-by-tessm-se

Vecka 13

Vilket kön är bebisen?

Många har reagerat på att jag har sagt ”him” och ”han” på Instagram och liknande, men sanningen är att vi inte tänker ta reda på vad det är för kön utan gärna vill att det ska bli en överraskning. Froggy känns som ett maskulint namn och jag har på känn att det är en liten kille, så istället för att säga ”it” så säger jag ”him”. Garth säger ”her” istället eftersom att han tror att det är en tjej… så det faktiska könet bli en överraskning för oss alla när hen väl är redo att komma ut!

Den här veckan :

? Har vi varit på ultraljudet och sett hen gäspa, vinka och sträcka ut tungan. Vi har även fått ett nytt födelsedatum och har tagit alla nödvändiga tester för kromosomavvikelser. Om vi inte hör från sjukhuset på Måndag så betyder det att vi är låg risk, så vi hoppas verkligen på det. Efter ultraljudet så har jag hittat ett helt annat lugn än innan, jag oroar mig absolut inte lika mycket som innan och börjar känna mig riktigt bekväm med min växande mage.

? Jag har även gått in i den andra trimestern på riktigt och vilken skillnad det är! Sjukt häftigt att det svängde så fort och att jag nu nästan kan glömma bort att jag väntar barn.

? Annars har jag haft massor med energi och mår riktigt bra. Inga krämpor förutom lite yrsel i bland och jag har gått både på yoga och min styrketräning. Även cravings och allt illamående i samband med mat har försvunnit och jag känner mig ungefär som innan jag blev gravid.

I vecka 15:

? Ska vi på ett ”Maternal medicine” möte med läkare på sjukhuset.Det är ett extra möte man får om barnmorskan tror att man kan få någon form av komplikation. Jag tror att det har att göra med att jag har lågt BMI, har haft magsår och kanske att jag har väldigt smala höfter. Men jag är inte helt säker så vi får se.

? Jag ska även avsluta min garderobsrensing och välja ut 10 designerplagg som jag ska ta med mig till Donna Ida och Vestiaire Collectives event på Onsdag och ge över till dem att sälja åt mig. Det är på tiden att jag lättar lite på garderoben, det finns massor med superfina knappt använda plagg och skor där inne.


Vad roligt det är att så många av oss här inne är gravida! Dela jättegärna med er hur ni har mått den här veckan i kommentarerna. Det är så mysigt att läsa att vi är med om samma äventyr.

För fler gravidinlägg, kolla in dessa;

Bumpdate – 12 Weeks Today.
The Baby Show & Our 12 Week Ultrasound
We Have a Surprise!

For the English version, please click below. 

bumpdate-week-14

We had our first proper ultrasound this Monday and it was such a weird and surreal experience to see little froggy move around in there.

I mean, I’m aware that a really tiny person lives in my stomach, but it still feels like we go to the hospital to ”visit” him/her. I haven’t really made the connection that what’s on the screen is actually in my body yet. Hopefully, that will happen eventually.

As you might have noticed this Bumpdate is for week 14 instead of 13, itäs because we got moved ahead 5 days at the ultrasound and now switch over to week 14 on Saturday. I think I will keep the Bumpdate on Thursdays anyway.

A few of you have asked about what happened the day we finally got that plus on the stick and I thought today is a good time to share the story with you.

When we found out we were pregnant

In a year you end up peeing on quite a few pregnancy tests… I actually stopped after a while since I found it really frustrating and disappointing when it was negative. So I only peed on the stick when my period actually was late and even then it always turned out to be a false alarm.

So when I was a day late I really didn’t put too much hope or emphasis on it and just assumed my period was going to start at any minute. I did however casually mention in in a whatsapp conversation with Josefina at some point during the day and when Gart got home at night I told him I was late but that I could feel in my body that it was coming, so no need to get excited.

I was out walking with Olive when I felt that familiar little ache tat usually signal the start of my period, got a bit disappointed, but left it at that. It wasn’t until I had a WhatsApp from Josefina later that night asking if I ever took that test that I snuck off to the bathroom to just get it over with.

I peed on the stick, organised my beauty cabinet, liked a few photos on Instagram and then quickly glanced at the test and got the biggest shock of my life.

TWO LINES?! I had to check and double check and

I had to check and double check and triple check again. There were two really strong red lines next to each other.

So I had this plan that the day we got a positive result I was going to keep it a secret and tell Gart in a cool way or at a special moment. But that went straight out the window. Instead, I put my head out the door and managed to squeak ”Baby, I think you want to have a look at this..” before I became a sobbing wet patch on the floor in the bathroom.

Garth had no idea I was going to take the test so he got really worried and wondered what was wrong. I couldn’t get a word out and just painted at the test. Within a few seconds, there were two sobbing puddles on the floor. We sat, barely being able to talk on the bathroom floor for a goof 20 minutes before we had collected our emotions enough to be rational.

Garth demanded a second test, just in case there was something wrong with the first one. That one was positive to… and I took a quick shot of the two sticks and sent them to Josefina and got an answer with lots of exclamation marks back.

What an amazing moment, I will remember it for the best of my life. The joy and surprise were incredibly emotional, I will never forget it.

bumpdate-week-14-by-tessm-se

Week 13

The gender of the baby

So a few people reacted to me writing ”him” on Instagram. We have actually decided not to find out the gender until the birth. We love the idea of it being a surprise and the reason I say ”him” is because it feels wrong to say ”it”. Also, I think it’s a boy and Garth think it’s a girl, so he calls Froggy ”her” instead.

This week

? We had our first proper ultrasound and saw froggy stretch, wave, suck his thumb and stick his little tongue out. He also had is first ever photo shoot and we got to take four photos home. We walked away with a new due date and we also took all the tests to check for chromosome abnormality. If no one calls us on Monday then we know we are low risk, so hopefully, the phone will stay quiet.

The ultrasound really got me to calm down and stop worry so much. Now I’mmainly just excited and looking forward to the rest of the pregnancy.

? I have also entered the second trimester for real and it’s true what they say, the difference is insane. I feel great and have lots more energy than before. It’s so cool what difference a week can make in pregnancy.

? All in all I’m feeling great, apart from a bit of dizziness now and then I could almost forget that I’m pregnant. All my cravings and food aversions have gone and I feel almost like before I got pregnant. It’s really weird, but nice too

In week 15

? We have a ”maternal medicine appointment” with a doctor at the hospital next week. I’m not really sure why but I think it has something to do with me having a low BMI, having had a stomach ulcer or possibly that my hips are really narrow. All I know is that it’s an extra appointment, so it will be interesting to see what happens.

? I’m also planning to finish off my wardrobe purge and to pick out 10 designer items to bring with me to the Donna Ida and Vestiaire Collective event to be sold. It’s about time I lighten the load a bit, I have lovely things I have barely ever worn that’s just collecting dust. Time to sell som off!


I love that there a good few of us here on the blog that are pregnant. How are you girls feeling this week? It’s amazing that we are all on the sam adventure!

For more pregnancy posts, check these out;

Bumpdate – 12 Weeks Today.
The Baby Show & Our 12 Week Ultrasound
We Have a Surprise!

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

20 kommentarer

  1. Åh gråtfest. Fick själv några tårar, så glad för er skull. ?

    1. Gulle du <3

  2. Spännande eller hur? Även vi var på vårt första ultraljud i måndags. Så häftigt och konstigt, och jag blev alldeles förundrad över att nånting kan röra sig så mycket inne i mig utan att jag känner någonting?! Fick även veta att vi hade låg sannolikhet för kromosomavvikelse vilket såklart var skönt. Jag har mått superbra från dag ett och fortsätter göra det, bortsett från att jag inte orkar hålla mig vaken efter 22 på kvällarna. Det går bara inte, haha…

    1. Jag vet, så sjukt att den sprattlar runt där inne och vi märker absolut nada, jag längtar verkligen efter de första små rörelserna nu!
      <3

  3. Josefina

    <3 <3 <3 får lika mycket goosebumps nu som kvällen du skickade bilden <3 <3 <3

  4. Indianna Steph

    Men ååh, blev tårögd av att läsa det här! Så himla underbart!
    Stort grattis till er, så spännande att få följa er resa!
    Tycker definitivt att du ska köra på en mama/model-blog <3

    1. Tack så mycket finaste du, det har verkligen varit en livsändrande upplevelse. Och ännu mer kommer! <3

  5. Matilda Olofsson

    Wow så häftigt att läsa! Stort grattis!!

    1. Tack gulle <3

  6. Jag är inte alls i barnstadiet än men jag tycker det är jättekul att få läsa om er resa 🙂 Jättestort grattis igen!

    1. Tack fina du <3 Vad skönt att det inte blir för mycket för er som kanske inte riktigt är där ännu.

  7. Alexandra Eriksson

    Åh om du har tur kanske du känner rörelser om bara några veckor! Jag kände ganska tidigt för att vara förstföderska, i vecka 16. Det var som att en liten fisk vände sig i magen. Åååh så många fina ögonblick du har framför dig. Min dotter skrattade högt för första gången för en månad sedan och mitt hjärta liksom hoppade till av lycka ❤❤❤ Bebisar alltså!

    1. Ååå jag hoppas att jag känner tidigt jag med. Det är en så himla häftig resa det här med barn ?

  8. Går in i v 10 imorgon, känns fortfarande heeelt overkligt. Längtar till vårt ultraljud! Jätteroligt med bebisuppdateringarna här i bloggen 🙂

  9. Ååååh vad fint du skrev om detta!! Fällde faktiskt en tår här.. känner med er! Kram

  10. Igen, så himla kul att få följa er!!

    Idag är jag i vecka 9+5. Med lite blod i röd/brun nyans till och från under dagen är jag nervös. Men inga mängder alls så då ska man tydligen inte oroa sig? För min del så kommer jag tro på ultraljudet först efter ultraljudet den 27 mars när vi gått 12 hela veckor. Får jag bara se ett litet hjärta picka hos lillfisen då så hoppas jag att glädjen fullt ut kan komma och jag äntligen vågar ta till mig det som händer 🙂 Men så spännande med dina uppdateringar! För mig är matlusten lite intressant fortfarande men illamåendet något lugnare denna veckan.
    Kram!

  11. Angelica

    Ååååh fick goosebumps när jag läste om hur det gick till när ni plussade. Blev så rörd. Så fantastiskt härligt och stort grattis!!! 🙂

  12. Hey tess! Sa mysigt att lasa din blogg som alltid och met spannande by med baby pa gang! Denna har baby dopplern verkar spannande http://www.argos.co.uk/product/6129277?store=808&cmpid=GS001&_$ja=tsid:59156%7Ccid:596683589%7Cagid:28645056925%7Ctid:aud-144400486596:pla-289070325728%7Ccrid:96088332925%7Cnw:g%7Crnd:1465630431515611812%7Cdvc:m%7Cadp:1o1&gclid=Cj0KEQjwhpnGBRDKpY-My9rdutABEiQAWNcslE1SdE1YMl6pw21XGpJyaDU_yju3AD19Vjrw2Mmv3LgaAnuh8P8HAQ finns massa Andra varianter med! Nar jag ar gravid ska jag Skaggs en! :). Jag planerar att bli gravid detta aret efter mycket planering. Jag ar single men har kommit fram till att jag vill ha familj. Som single och even foretagare i London ar det mycket att tanka pa efter som det inte finns samma foraldra mojligheter som I Sverige. Man far jobba lite extra men det ar det vart I slutet ???

  13. Så glad för din skull! Har inte läst bloggen på ett tag (slutat läsa alla bloggar, har inte haft tid) så hade jag på känn att du kanske var gravid. Och wops, första inlägget. Stort grattis!! Började gråta när jag läste er reaktion på plusset, det är en magisk känsla. Lycka till med allt!