”knäppa tjejen”

Jag hann med tre castingar i dag, de var alla väldigt tight inpå i tid, men med sköna skor och ett hyfsat bra lokalsinne så gick det galant.

Det är kul hur vi aldrig vet vilka andra modeller som har samma castingar och hur liten världen är när man castar. I dag var det samma tjej som kom in precis efter mig på varanda casting. Efter att ha väntat på tre olika ställen tillsammans så måste man ju bara säga hej och börja prata lite. Jag är lite mer snacksalig än många av de andra tjejerna och på grund av det så får jag väldigt sällan dålig attityd tillbaka, så det är ju skönt. Jag tror att jag skrämmer de lite osäkra tjejerna med att vara öppen och ta plats, men jag pallar inte att leva hela livet i någon form av casting vakuum där alla går omkring som våldnader utan att titta på varandra och sitter och väntar helt tysta. Då är jag hellre den ”knäppa tjejen”, hellre knäpp och glad än stum och olycklig.

Fast sen får jag ofta tjejer som kommer fram till mig efter och ber om råd och tricks eftersom de vet att jag har varit med i leken ett tag. Det är väldigt kul när det händer och jag har aldrig någonting emot att dela lite castingvisdom.

Konkurrens mellan modeller finns inte i min värld. Jag ser hela modellbrachen som en lotteri, ibland vinner man och ibland blir man utan. Allt handlar om hur lik man är bilden som klienten har i huvudet, thats it. Jag tror även på jobbkarma, har man haft det lite skralt med jobb ett tag så kommer säkert ett riktigt stort ett dyka upp och gottgöra. Hittills har det alltid stämt!

Jag tror att det är lätt att vara på ett sätt som man tror att man ska vara för att passa in i mallen. Typ att modeller ska vara tysta, se snygga ut och aldrig le. Men det är ju ingen som vill boka ett jobb med en surmaja, så att vara social, trevlig och glad vinner alltid i längden. Om inte annat för annat än sitt eget välmående och allmänna lycka.

Foto – Charl Marais

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

0 kommentarer

  1. Tess, du verkar så himla härlig! Älskar din livsmentalitet!

    En liten kul kuriosa: en tjejkompis såg när jag satt och kollade igenom min instagram (där jag följer dig) och så sa hon: "aah, hamnade hon i London sen!", när jag bläddrade förbi en bild på dig. Och det var ju knappast igår du flyttade till London! Men kommer nämligen ihåg på tiden som playahead fanns (tror jag det var?) och du hade en profil där, och när man gick in på din sida så spelade Peter Lemarcs "Tess". Min första "minne" av dig. Vad kan det ha varit, 10-11 år sen? Var bara sånt som fastnade eftersom du redan då hade sådana himla fina bilder på dig själv. Kommer att tänka på dig varje gång jag hör låten Tess 🙂 Den borde du btw lära Garth sjunga 😉

    Kram på dig!